Analys visar att områden med socioekonomiska utmaningar har större upplevd otrygghet

180 områden i Sverige har flera stora utmaningar som kan kopplas ihop med utanförskap. Områdena finns främst i de tre storstäderna och i större städer. Det visar en ny analys om utanförskap som regeringen har beställt av SCB och Boverket.

I analysen har en mängd statistik samlats in om befolkningens sammansättning och förutsättningarna i drygt 3 300 regionala statistikområden i Sverige. SCB och Boverket har sedan vägt in olika utmaningar i dessa områden, till exempel bidragsberoende, svag etablering på arbetsmarknaden, trångboddhet och kriminalitet. Resultatet har blivit en fördjupad analys där områden med liknande utmaningar och förutsättningar sorteras i olika grupper.

– Det här är första gången som vi grupperar områden på det här sättet med hjälp av statistik från flera olika myndigheter säger Susanne Zander, statistiker på SCB.

Hon fortsätter:

– Analysen kan användas som underlag för aktörer i samhället som genomför olika insatser inom dessa områden.

Statistiken ger även kunskap om områden som ser ut att ha utmaningar, men som kanske har en särskild förutsättning som gör att behoven av insatser där inte är lika stora.

–  Det kan handla om områden i universitetsstäder där man bor trångt och etableringen på arbetsmarknaden är svag. Här behövs kanske inte insatser eftersom det kan bero på att det bor många studenter där, säger Susanne Zander.

Enligt analysen har 2 795 regionala statistikområden, 83 procent, inga särskilt stora utmaningar. Av resterande 568 har 356, 11 procent, en särskilt stor utmaning. Totalt har 180 områden flera särskilt stora utmaningar. De här områdena ligger främst i Malmö, Göteborg, Stockholm och i andra större städer.

–  I analysen ser vi att sannolikheten att ett område ska ha en hög generell problematik ökar om det finns en hög andel med förgymnasial utbildning, en hög andel ensamstående kvinnor och en låg andel inrikes födda, säger Susanne Zander.

Totalt 40 områden i 20 kommuner har genom olika analysmetoder identifierats som områden med den allra största sammanvägda problematiken. Områdena har särskilt stora utmaningar och har sammanvägt sämst utfall på flest problemvariabler. Samtliga områden utom två tillhör en områdestyp med stora socioekonomiska utmaningar.

En tabell med dessa områden finns på sid 97 i analysen Fördjupad analys om utanförskap – Slutrapport regeringsuppdrag 2024:2.

Fler resultat av analysen:

• Kriminalitet, i form av anmälda brott, har i mindre utsträckning en fördelning i riket som samvarierar med övriga problemområden.
• Områden med problem med ohälsa återfinns i områden i eller nära mindre städer, och på landsbygden, och karaktäriseras av en befolkning som är äldre och/eller som har förgymnasial utbildning.
• Analysen visar att upplevelsen av otrygghet är större i områden med socioekonomiska utmaningar än i områden med goda socioekonomiska förutsättningar. Skillnaden mellan kvinnor och män är dock den största skillnaden oavsett områdestyp.
• För deltagande i föreningslivet är det skillnaden mellan inrikes födda och utrikes födda som är den största, utrikes födda är i lägre grad med i föreningar. Detta gäller oavsett områdestyp, men skillnaderna är störst i områden med socioekonomiska utmaningar.
• Det finns ett starkt samband mellan det socioekonomiska indexets klassificeringar i områdestyper och hur många och hur stora problem ett RegSO har, med undantag för kriminalitet. 31 av de 168 områden som har särskilt stora utmaningar med anmälda brott är områden med socioekonomiska utmaningar och 90 är områden med goda socioekonomiska förutsättningar.