Fler obetalda böter leder till fängelsestraff

Antalet personer som får sina obetalda böter förvandlade till fängelsestraff har ökat de senaste åren. Det kan få direkta konsekvenser för personer i ekonomisk utsatthet och det är viktigt att yrkesverksamma som arbetar med skuldsatta känner till vad som gäller.

– Det här riktar sig inte till dem som tillfälligt inte har råd att betala en enstaka bot. Förvandling till fängelse blir aktuell när någon visar trots – till exempel försöker dölja tillgångar – eller systematiskt drar på sig nya böter utan att betala, säger Helén Norberg, kronofogde.

Två grunder för bötesförvandling: trots och bötesimmunitet

Det finns två juridiska grunder som kan ligga till grund för en bötesförvandling:

• Trots – att personen medvetet vägrar samarbeta med indrivningen, till exempel genom att undanhålla uppgifter om bostadsadress eller arbetsgivare.

• Stötande för den allmänna rättskänslan – det vill säga när en person gång på gång får böter, inte betalar dem, saknar tillgångar att utmäta och fortsätter att begå brott utan några faktiska konsekvenser. Det handlar ofta om personer som i praktiken blivit ”bötesimmuniserade”.

Beslutet om att inleda en process om bötesförvandling tas av Kronofogden, men det är domstolen som fattar det slutliga beslutet. Fängelsestraffet verkställs därefter av Kriminalvården.

Vad yrkesverksamma bör vara uppmärksamma på

För de som arbetar nära individer i ekonomisk eller social utsatthet är det viktigt att känna till denna utveckling.

– Målet är inte att sätta någon i fängelse, utan att få till en förändring i beteende. Men konsekvensen blir ändå frihetsberövande för dem som inte ändrar sitt mönster, säger Helén Norberg.

Yrkesverksamma inom exempelvis socialtjänst, missbruksvård, frivården eller budget- och skuldrådgivning bör därför:

• Kartlägga förekomst av obetalda böter i kontakt med klienter, särskilt vid upprepad kriminalitet.

• Informera om riskerna med att inte betala, även om betalningsförmågan är liten. Det går alltid att undvika fängelse genom att frivilligt betala böterna.

Nytt arbetssätt hos Kronofogden och samverkan med andra myndigheter

Efter en lagändring 2021 har Kronofogden satsat på att bygga upp ett särskilt arbetssätt kring bötesförvandlingar. Bland annat har experthandläggare utbildats, vilket lett till en tydlig ökning av antalet ärenden som drivs.

Utvecklingsarbetet sker i nära samverkan med Åklagarmyndigheten och Kriminalvården, och följer ett tydligt mål:

– Det handlar inte om att sätta dit så många som möjligt, utan om att skapa incitament för att följa lagen. Precis som en fartkamera är till för att påverka beteende, inte för att fånga så många fortkörare som möjligt, säger Norberg.

Statistik: ökning av bötesförvandlingar