Fler och större krav skickas till Kronofogden

– Utvecklingen mot fler och större krav visar ännu inga tecken på att avta. Det är allvarligt, då det både visar att allt fler personer har svårt att betala, och att företag inte får betalt för sina varor och tjänster. Det kan leda till en negativ kedjeeffekt med bland annat uppsägningar som i sin tur kan påverka hela samhällets ekonomi, säger Davor Vuleta, privatekonomisk talesperson på Kronofogden.

Första halvåret i år fick Kronofogden in nästan 676 000 krav på bland annat obetalda fakturor, räkningar eller avbetalningar på lån, så kallade ansökningar om betalningsföreläggande. Det kan jämföras med cirka 610 000 under samma period i fjol – en ökning med 11 procent. På två år har antalet ökat med 24 procent. Antalet berörda personer har ökat med knappt 10 procent till 294 000 sedan förra året. Jämfört med 2022 är ökningen 16 procent.

Höga belopp

Beloppen i kraven har blivit allt högre under flera års tid och utvecklingen har accelererat de senaste åren. På två år har det sammanlagda beloppet i kraven ökat med 70 procent, och ligger nu på 18,4 miljarder kronor.

– Över 22 000 sökande har skickat in betalningsförelägganden under det första halvåret.  Det handlar om stora företag – nischbanker och telefonbolag till exempel – men många är småföretag, där några få obetalda fakturor kan betyda att företaget eller företagaren själv hamnar i skuld. Antalet konkurser i samhället pekar på att väldigt många företag har det svårt just nu, säger Davor Vuleta.

Andra fakta:

• Antalet mål har ökat i alla åldersgrupper, men den största procentuella ökningen, 17 procent, har skett bland personer i åldern 55–64 år. I den yngsta åldersgruppen 18–25 är motsvarande ökning 3 procent.
• Störst ökning av antalet mål i landet syns i Värmland län (+22 procent) och lägst i Örebro (+19 procent).
• Medianbeloppet är störst i Jönköpings län (3 713 kr) och lägst i Västerbotten (1 926 kr).
• Av de cirka 22 000 sökande som skickat in betalningsförelägganden, står de 100 största för 70 procent av målen. Det rör sig i första hand om nischbanker, mobil- och internetföretag, trafikförsäkringsföreningen och bolag som köper skulder.