Trots att de fristående leverantörerna i Rusta och matcha är dyrare gick det inte bättre för de arbetssökande som anvisats till dem, visar en ny rapport av Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU).

År 2019 började en omfattande reformering av Arbetsförmedlingen, där stödet till de arbetssökande främst skulle ges av fristående privata aktörer. År 2020 infördes därför tjänsten Rusta och matcha, en vidareutveckling och utökning av tidigare tjänster där fristående aktörer hjälpt arbetssökande.

De som anvisats till Rusta och matcha fick betydligt dyrare insatser än jämförbara arbetssökande som inte anvisats till tjänsten. Men trots det kom de inte snabbare in på arbetsmarknaden och de började inte heller studera oftare än dem som inte anvisats till insatsen.

–Eftersom den fristående arbetsförmedlingen inom Rusta och matcha kostade mer, kunde man förvänta sig att fler skulle lämna arbetslösheten. Men det ser vi inte, säger Johan Vikström som är en av rapportförfattarna.

Högre ersättning till leverantörerna gav inte bättre resultat

De fristående leverantörerna fick både en grundersättning för varje deltagare och en resultatersättning om den arbetssökande fick ett varaktigt jobb eller började studera. De deltagare som leverantörerna fick mer betalt för lyckades inte bättre på arbetsmarknaden. Dock verkar en högre resultatbaserad ersättning till leverantörerna ge något bättre utfall än en högre fast ersättning.

Ett randomiserat försök

För att kunna utvärdera effekterna av Rusta och matcha genomfördes en randomiserad studie där en slumpmässigt utvald grupp arbetssökande anvisades till tjänsten, medan jämförelsegrupper fick annat stöd från Arbetsförmedlingen. Liknande randomisering kopplades till ersättningsmodellen. Personer som var inskrivna vid förmedlingen mellan september 2020 och december 2022 ingick i studien. I utvärderingen används data från både Arbetsförmedlingen och Skatteverket.

Läs mer och ladda ner rapporten här.

Vill du dela inlägget på sociala medier?
Svenskarnas skuldsättning en risk för svensk ekonomi
Konsumentverket håller webbinarium om unga vuxnas skuldproblem