En ny Sifo-undersökning från Familjens jurist visar att var tionde svensk har levt i en relation där skulder påverkat ekonomin negativt. Kvinnor är dessutom överrepresenterade bland dem som drabbats.
Svenska hushåll är högt belånade och skulder stannar sällan vid att vara ett privat problem. Enligt undersökningen uppger 10 procent att skuldsättning i relationen haft negativ ekonomisk påverkan, och 6 procent oroar sig för att hamna i en sådan situation framöver.
En vanlig missuppfattning är att skulder automatiskt delas mellan parterna. I själva verket är skulder personliga, men de påverkar ändå utfallet av en bodelning. Per Bergmark på Familjens Jurist sammanfattar: man ansvarar inte för sin partners skulder, men skulderna kan minska det värde som finns att dela. Det kan exempelvis innebära att en part med stora privata lån får mindre tillgångar, vilket i sin tur påverkar den totala fördelningen.
Undersökningen pekar också på att många förlitar sig på muntliga överenskommelser eller vardagliga upplägg med gemensam ekonomi. Juridiskt har sådana arrangemang begränsad betydelse. Utan äktenskapsförord, samboavtal eller skuldebrev gäller lagens standardregler, vilket ofta leder till resultat som parterna inte förutsett.
För yrkesverksamma som möter gruppen är det därför centralt att tidigt identifiera riskfaktorer: gemensamma lån som kvarstår efter separation, otydlighet kring giftorättsgods samt skillnader mellan reglerna för gifta och sambor. Särskilt vid solidariskt ansvar för lån kan en part bli betalningsskyldig för hela skulden även efter uppbrottet, oavsett privata överenskommelser.
Slutsatsen från undersökningen är tydlig: skulder i relationer är inte bara en privatekonomisk fråga utan en juridisk riskfaktor som ofta aktualiseras först när relationen tar slut.
Källa: Familjens jurist
Skollunchen en allt viktigare skyddsfaktor när barnfamiljers ekonomi försämras
Lagförslag om bidragstak klart – cirka 150 000 hushåll berörs