Kvinnors spelande ökar – men de missas i vården

De flesta som spelar om pengar är män, men kvinnors spelande ökar. Och kvinnor spelar nästan uteslutande nätbaserade spel med hög beroendepotential. Men kvinnorna missas i vården, meddelar webbtidsskriften Alkohol & Narkotika.

Spelberoende innebär att man spelar om pengar på ett sätt som påverkar relationer, ekonomi eller arbete. Efter en lagändring 2018 är det obligatoriskt för regioner och kommuner att arbeta med spelberoende.

–Vi ville därför undersöka om lagändringen har gjort någon skillnad vad gäller diagnostik och hur många som får behandling, säger Anders Håkansson, som är professor i beroendemedicin och psykiater på Spelberoendemottagningen i Malmö.

En färsk registerstudie visar hur många som har fått diagnosen spelberoende under åren 2005–2019 i öppen- eller slutenvård. Patienterna har blivit yngre och har oftare spelberoende som sin primära diagnos.

–Det är positivt, för det innebär att beroendet upptäckts före psykiska besvär tillkommit.

Fortfarande är fyra av fem som får diagnosen män.

–Det förvånade oss eftersom gapet mellan könen minskat något i andra befolkningsstudier. I våra enkäter ser vi en oroande tendens att kvinnors spelande ökar.

Det finns skillnader mellan könen. Män debuterar tidigt och kvinnor senare, men kvinnorna får en snabbare problemutveckling. De lider dubbelt så ofta av samsjuklighet med till exempel ångest eller depression jämfört med män och får oftare psykiatriska problem före spelberoendet, medan det för männen är tvärtom.

–Kvinnor utvecklar ofta en tyngre problematik. De uppfyller fler diagnoskriterier, får större ekonomiska problem och mer skuldkänslor. De spelar nästan uteslutande snabba slumpbaserade nätbaserade spel med hög beroendepotential, medan män spelar mer blandat, säger Anders Håkansson.

Trots lagändringen har antalet patienter som får hjälp inte ökat nämnvärt.

–Tillståndet är kraftigt underbehandlat.

Folkhälsomyndighetens enkätundersökningar anger att det finns cirka 40 000 personer i Sverige i dag med spelberoende, men enligt Socialstyrelsens patientregister bara några hundra personer som fått diagnosen varje år. För den behandling som kommunen ger finns inga siffror, men Socialstyrelsen har genom rundringning uppskattat antalet till cirka 700 patienter per år.

Vad betyder resultaten?

–Den enkla slutsatsen är att många patienter fortfarande missas i vården. Lagändringen fick för liten betydelse. Vi behöver göra extra mycket för att hitta de kvinnliga patienterna.

Anders Håkansson vill se en tydlig strategi för aktiv screening, diagnostik och behandling i verksamheter som inte specifikt arbetar med spelberoende, såsom primärvård och psykiatri.

–Vi behöver avstigmatisera tillståndet genom att jämställa det med andra beroenden och ta in frågor om spel i samtalen om levnadsvanor.

Större regioner behöver ha specifika mottagningar för spelberoende med regionalt uppdrag, som den som finns i Skåne sedan 2015, menar Anders Håkansson.

–Socialtjänsten har också viktig expertis inom ekonomi, skuldrådgivning, relationer, familj och barn, sysselsättning och rehabilitering. Men vissa delar är sjukvårdens ansvar, såsom psykiska följdsymtom, suicidriskbedömning och alkohol- och drogtester.

Anders Håkansson önskar vidare att kunskap om spelberoende ska ingå i grundutbildningar för arbeten inom vården.