Regeringens utredning Åtgärder mot överskuldsättning (SOU 2026:43), som överlämnades den 9 juli, föreslår flera omfattande lagändringar för att hjälpa personer med långvariga skulder att ta sig ur överskuldsättning. Fokus ligger på att öka möjligheterna till skuldsanering och att stoppa skulder från att växa genom höga räntor och avgifter.
Fyra frågor har utretts
Utredningen har haft i uppdrag att analysera:
- förändringar i skuldsaneringssystemet,
- en ny avräkningsordning för konsumentfordringar,
- införande av absolut preskription för konsumentfordringar,
- samt krav på fördröjd utbetalning av nybeviljade konsumentkrediter.
Utredningen bedömer dock att regler om absolut preskription och fördröjda kreditutbetalningar inte bör genomföras, även om lagförslag har tagits fram enligt direktiven.
Skuldsaneringen föreslås bli mer generös
En central del av förslagen är ändringar i skuldsaneringslagen.
Bland annat föreslås att:
- betalningsplanen kortas från fem till tre år,
- de två betalningsfria månaderna per år tas bort,
- kravet på kvalificerad insolvens sänks och tydliggörs så att skuldsanering kan beviljas om personen inte kan förväntas betala sina skulder inom sex år,
- skälighetsbedömningen ska fokusera mer på orsakerna till betalningsproblemen och mindre på hur skulderna uppkommit,
- Kronofogden ska få en mer aktiv roll och kunna hjälpa skuldsatta att ta fram uppgifter och upprätta ansökningar om skuldsanering.
Utredningen bedömer att förändringarna kan leda till att flera tusen fler personer beviljas skuldsanering varje år.
Ny avräkningsordning ska minska skuldernas tillväxt
Utredningens andra stora reformförslag gäller hur inbetalningar på förfallna konsumentskulder ska fördelas.
I dag går betalningar normalt först till räntor och avgifter, medan själva skuldbeloppet minskar långsamt. Utredningen anser att detta bidrar till långvarig överskuldsättning.
Förslaget innebär att betalningar i stället i huvudsak ska räknas av på kapitalbeloppet före dröjsmålsräntan. Dröjsmålsräntan ska avräknas sist. Den nya ordningen ska gälla både vid frivilliga betalningar och vid utmätning.
Samtidigt föreslås ett förbud mot avtalsvillkor som innebär att konsumenter måste betala ränta på dröjsmålsränta.
Absolut preskription och kreditfördröjning förkastas
Utredningen har även analyserat möjligheten att införa en absolut preskription för konsumentfordringar samt ett krav på att lån inte får betalas ut förrän 18 timmar efter kreditansökan.
Bedömningen är dock att ingen av åtgärderna är ett träffsäkert eller effektivt sätt att minska överskuldsättningen. Därför rekommenderas inte att förslagen genomförs.
Föreslagna datum för ikraftträdande
De flesta ändringarna i skuldsaneringslagen samt förbudet mot ränta på dröjsmålsränta föreslås träda i kraft den 1 juli 2028.
Den nya regleringen om avräkning av konsumentfordringar föreslås träda i kraft den 1 januari 2031 och ska dessutom gälla även för äldre fordringar som uppkommit före ikraftträdandet.
Källa: Finansdepartementet.
Nu utökas utmätning på distans – tre myndigheter ansluter