Den totala skulden hos Kronofogden uppgår nu till 154 miljarder kronor, en ökning med tolv procent jämfört med förra årsskiftet. På ett år har skuldsumman vuxit med 16 miljarder kronor, motsvarande cirka 44 miljoner kronor om dagen. Jämfört med för fem år sedan har den totala skulden ökat med 76 procent. Det rapporterar Kronofogden i ett pressmeddelande idag.
Antalet personer med skulder hos Kronofogden är nu 449 703, en uppgång med tre procent på ett år. Trots tecken på en stabilisering i det ekonomiska läget fortsätter skuldbördan att växa.
— Vi ser att skulderna fortsätter att öka även nu när det ekonomiska läget stabiliseras. Det beror bland annat på att många hushåll fortfarande kämpar med ekonomin och att skulder ofta byggs upp under lång tid innan de hamnar hos oss. Dessutom drivs många skulder in via inkassoföretag, och räntor och avgifter gör att skuldbeloppen kan fortsätta växa, säger Davor Vuleta, privatekonomisk talesperson på Kronofogden.
Enligt myndighetens prognoser väntas trenden vända under 2026, då antalet skuldsatta bedöms börja minska.
Medianskulden ökar
Medianskulden per person uppgick vid årsskiftet till 93 530 kronor, vilket innebär en ökning med knappt tio procent jämfört med föregående år.
Bland de skuldtyper som ökar mest märks enskilda mål till privatpersoner och företag, skatteskulder, statliga återkrav samt skadestånd. Den totala skatteskulden uppgår nu till 30,4 miljarder kronor, medan skadeståndsskulderna ligger på 14,5 miljarder kronor och statliga återkrav på 1,1 miljarder kronor.
Tre skuldtyper har ökat särskilt mycket jämfört med förra året:
-
Skatteskulder: +18 procent
-
Skadestånd: +9 procent
-
Statliga återkrav: +59 procent
Enskilda mål, det vill säga skulder till personer eller företag, står för cirka två tredjedelar av den totala skuldsumman.
Räntor och avgifter utgör en tredjedel av skulderna
Drygt 30 procent av den totala skulden består av räntor och avgifter, en andel som är i nivå med förra årsskiftet.
— Många betalar av på skulden varje månad, till exempel genom löneutmätning. Men i vissa fall räcker det inte för att täcka räntor och avgifter. Då kan man betala i många år utan att skulden minskar, och i värsta fall fortsätter den att växa, säger Davor Vuleta.
34–44-åringar har högst skuldsumma
Den åldersgrupp som står för den största delen av skuldbeloppet är 34–44-åringar, följt av 45–54-åringar och 55–64-åringar. Samtliga åldersgrupper har sett ökande skuldbelopp de senaste tre åren.
Även skulder bland minderåriga har ökat. Totalt har 657 personer under 18 år skulder hos Kronofogden, 67 fler än vid förra årsskiftet. Deras sammanlagda skuldbelopp uppgår till drygt 50 miljoner kronor, en ökning med 62 procent på ett år. Skulderna består främst av skadestånd till brottsoffer.
Stora skillnader mellan kommuner
Andelen skuldsatta varierar kraftigt mellan olika kommuner. Högst andel återfinns i Ljusnarsberg (9,3 procent), Perstorp (9,1 procent) och Filipstad (8 procent). Lägst andel finns i Lomma (0,9 procent), Danderyd (1,2 procent) och Vellinge (1,4 procent).
Mer detaljerad statistik per län och kommun, samt uppdelning efter ålder och kön, finns i Kronofogdens publicerade underlag och bilagor.
Källa: Kronofogoden

