Stora skillnader i hur föräldrar sparar till barnen

I en rapport av Länsförsäkringar framgår att den genomsnittliga föräldern i år sparar 597 kronor per månad och barn, vilket är en ökning med 76 kronor från i fjol. Ökningen är dock inte jämnt fördelad utan beror på högre sparbelopp bland landets höginkomsttagare medan låginkomsttagare dragit ned på sparandet. -Vi ser en tydlig polarisering som riskerar att segmentera barnens framtidsplaner, insteget i vuxenlivet och att exempelvis ha möjlighet att skaffa sig en egen bostad, säger Stefan Westerberg, privatekonom på Länsförsäkringar.

Polariserat sparande

I resultaten framgår att stora skillnader föreligger mellan hög- och låginkomsttagare i sparandet till barnen. Bland höginkomsttagare har sparandet ökat och landar på 675 kronor per månad och barn. Snittbeloppet hos landets låginkomsttagare har minskat till 375 kronor per månad och barn.

Undersökningen visar att många föräldrar har dragit ned på sparandet till barnen på grund av det sämre ekonomiska läget, och det gäller särskilt ensamstående föräldrar och hushåll med låg inkomst. Bland dessa grupper uppger 22 respektive 36 procent att de tvingats dra ned på sparandet, att jämföra med 14 procent i hela populationen barnföräldrar.

Var åttonde förälder sparar inte en krona till sina barn. Även här sticker föräldrar med låg inkomst ut. Var femte (19 procent) låginkomsttagare svarar att de inte har kunnat bidra ekonomiskt till barnens sparande.

-Att spara till sina barn handlar om att underlätta deras insteg i vuxenlivet, som ofta kostar mer än man tror. Det finns en risk att barnens framtidsmöjligheter påverkas av föräldrarnas ekonomi. Små skillnader i sparandet, som kan verka obetydliga idag, kan resultera i betydande belopp på lång sikt, säger Stefan Westerberg, privatekonom på Länsförsäkringar som nedan räknat ut hur olika sparbelopp kan utvecklas under 18 år med en årlig avkastning på 6 procent:

Sparandet ökar men håller inte jämna steg med inkomstutvecklingen

Trots årets ökning har sparandet inte hållit jämna steg med inkomstutvecklingen. För 10 år sedan sparade föräldrar i genomsnitt 515 kronor per barn. 2014 låg den genomsnittliga nettoinkomsten på 22 000 kronor per månad. Sedan dess har den genomsnittliga nettoinkomsten ökat med omkring 9 000 kronor till 31 000 kronor.

Om föräldrar ska spara i relation till hur mycket mer en vanlig familj fått i plånboken varje månad borde sparandet i snitt snarare ligga på 735 kronor och inte på 597 kronor.

-Det är lätt att glömma att körkort och att skaffa sig en bostad, som man vanligtvis sparar till, blir dyrare med tiden. Det innebär att man måste justera sparandet i takt med inflationen eller löneutvecklingen för att bibehålla köpkraften. Fundera också ett extra varv kring syftet med barnsparandet. Vet man mer om slutmålet är det lättare att bryta ner summan i ett rimligt månadssparande och anpassa risken på sparandet, säger Stefan Westerberg, privatekonom på Länsförsäkringar.