Kronofogden har släppt en ny rapport som visar att 14 procent av personer beviljade skuldsanering får en ny skuld inom ett år och 21 procent inom två år. Ensamstående med barn löper störst risk. De som inte fått rådgivning hos budget- och skuldrådgivare får i högre grad nya skulder jämfört med de som fått rådgivning.
Kronofogden har i sin rapport undersökt hur vanligt det är att personer som har skuldsanering får nya skulder för indrivning under pågående skuldsanering. Av resultaten kan utläsas att könsfördelningen är så gott som jämn och att nästan hälften finns i gruppen 35 – 54 år.
Bland de som fick skuldsanering 2020–2021 hade 14 procent fått en ny skuld för indrivning hos Kronofogden inom ett år från beslutet om skuldsanering. Inom två år hade 21 procent fått en ny skuld. Den vanligaste skuldtypen är enskilda skulder följt av fordonsrelaterade skulder. Medianskulden för den första nya skulden var 3 500 kr. Därefter kan fler tillkomma och det totala skuldbeloppet kan därmed bli högre.
Den grupp som löper störst risk att få nya skulder under skuldsaneringen är ensamstående med barn. Nästan 30 procent av de ensamstående föräldrar som beviljats skuldsanering får en ny skuld inom två år från beslutet om skuldsanering. Även bland sammanboende med barn är det en hög andel, 24 procent, som får en ny skuld.
Av de som inte fått rådgivning hos budget- och skuldrådgivare har 23 procent fått en ny skuld. Motsvarande siffra för de som har fått rådgivning är 19 procent, en skillnad som är signifikant.
Hög skuldnivå i samband med beslutet om skuldsanering är också förknippat med högre risk att få nya skulder. Var fjärde person med ett skuldbelopp över medianen (592 000 kr för kvinnor och 714 500 kr för män) fick en ny skuld under skuldsaneringen. Motsvarande andel i gruppen med ett skuldbelopp under medianen är 18 procent. Däremot verkar betalningsförmåga under skuldsaneringen inte påverka risken att få nya skulder. Det är ingen signifikant skillnad mellan de som har respektive inte har en betalningsplan.