Yrkesföreningen för budget- och skuldrådgivare i kommunal tjänst
Föreningens huvudsakliga arbete syftar till att stötta yrkesverksamma budget- och skuldrådgivare i kommunerna. Vi jobbar även för att göra budget- och skuldrådgivningen till en välkänd verksamhet hos allmänheten och att öka kunskapen om privatekonomi.
Fokus läggs främst vid problematisk skuldsättning, dess orsakssamband och att förmedla möjliga vägar för att komma ur skuldsituationen.
Budget- och skuldrådgivning
Budget- och skuldrådgivningen ska, genom olika former av ekonomisk rådgivning, bidra till att förebygga överskuldsättning och hjälpa skuldsatta personer att hitta en lösning på sin skuldproblematik. Överskuldsättning är ett tillstånd när en person inte kan betala sina skulder och problemen är långvariga. Detta innebär ofta ett stort lidande för individen. Vid årsskiftet 2023/2024 fanns 417 248 personer registrerade hos Kronofogdemyndigheten.
En del i rådgivningsarbetet består av att att förbereda och vara behjälplig vid en skuldsaneringsansökan samt vara ett stöd under hela skuldsaneringsförfarandet. Rådgivningsansvaret omfattar dock inte bara de som är berättigade till en skuldsanering enligt lag, utan alla skuldsatta som är i behov av hjälp. Det är en obligatorisk uppgift för kommunen att lämna denna typ av rådgivning.
Kommunernas budget- och skuldrådgivning har haft en viktig roll för att hjälpa överskuldsatta personer ända sedan den första skuldsaneringslagen började tillämpas i Sverige 1994.
”En ordnad privatekonomi är en förutsättning för familjer och enskilda att klara av sin vardag i dagens samhälle. Det är viktigt att kommunerna så långt det är möjligt informerar om vikten av en ordnad privatekonomi, men också ger stöd och råd till dem som har halkat snett. I förlängningen är det också bra för kommunerna, eftersom sådana ekonomiska problem annars riskerar att bli inkörsporten till utanförskapet.”
Mats Odell – f d Kommun- och finansmarknadsminister
Föreningens historia
BUS-föreningen såg dagens ljus i juni 1995. Det var Mari Råby, föreningens första ordförande, som bildade föreningen tillsammans med fem kollegor. Föreningen kom till därför att man kände att yrket inte fick tillräcklig respekt bland arbetsgivare och myndigheter. Dessutom var yrket då relativt nytt, så det saknades verktyg, stöd och utbildning.
Till den första utbildningsdagen 1996 hade mer än 100 personer tecknat medlemskap. Första prioritet blev att samordna medlemmarna ute i landet. Föreningen bildade därför regioner för samsyn, nätverksträffar, diskussioner och kunskapsspridning. Syftet var att snabbt få till en ”vi-känsla”, värna om yrkesstoltheten och poängtera att det enbart är med gemensamma krafter som man får resultat.
”Jag har gillat mitt jobb från första början. Proffsigheten har vuxit fram tack vare BUS lokala, regionala nätverk och bra utbildningar. Min chef har bidragit till att jobbet känns värdefullt genom att satsa på oss vad gäller bland annat metodutveckling och kompetenshöjande kunskap. Vi har breda ramar och möjlighet till ständig utveckling. Jag och mina kollegor får också stöttning till 100 procent.”
Marie Magnusson, socionom – budget och skuldrådgivare i Lund
”Det är bra att söka hjälp tidigt. Allt blir enklare och går snabbare. Men många drar sig för att söka för att man mer eller mindre tror att det är kriminellt att ha skulder. Det förebyggande arbetet är viktigt, men behöver ofta utvecklas genom att till exempel nå nya målgrupper som har kontakter med personer som kan behöva budget- och skuldrådgivning.”
Jonas Bondesson, socionom – budget och skuldrådgivare i Malmö
Vision
Samtliga invånare i Sverige ska känna till budget- och skuldrådgivningen och den hjälp som erbjuds därigenom. Verksamheten ska vara välkänd och ha ett gott anseende hos allmänhet, myndigheter, media och beslutsfattare.
All budget- och skuldrådgivningsverksamhet ska ges tillräckliga personella resurser för att säkerställa hög kvalitét och likvärdighet i hela landet.
Alla rådgivare ska trivas utomordentligt väl i sin yrkesroll och erhålla relevant grundutbildning, fortlöpande kompetensutveckling samt möjlighet till kollegialt lärande.
