Tre av fyra CSN‑låntagare hos Kronofogden hade redan skulder – ny genomgång visar riskmönster

En ny analys från CSN visar att majoriteten av de låntagare som får sina obetalda studielån överlämnade till Kronofogden redan befinner sig i en utsatt ekonomisk situation. Tre av fyra hade sedan tidigare skulder registrerade hos myndigheten, vilket pekar på att problemen sällan uppstår isolerat.

Skulderna byggs ofta på i redan pressade ekonomier

Av de cirka 1,5 miljoner personer som varje år är återbetalningsskyldiga till CSN får omkring sex procent en skuld överförd till Kronofogden. Processen sker först efter två påminnelser och ett kravbrev, en tidsperiod som sträcker sig över flera månader.

CSN:s genomgång av 2023 visar att 75 procent av de som fick sina studieskulder överlämnade redan hade andra skulder hos Kronofogden. Enligt Malin Lundquist, analytiker på CSN, är det vanligt att betalningsproblemen är en del av en större ekonomisk problematik.

”Det här är sällan en grupp som plötsligt får problem. Det handlar ofta om personer som redan har ekonomiska svårigheter och som därför löper högre risk att få nya betalningsproblem”, säger hon i pressmeddelandet.

Låg utbildningsnivå och låga inkomster sticker ut

Genomgången visar tydliga socioekonomiska skillnader:

• 70 procent av dem som får studieskulder överförda till Kronofogden har högst grundskole- eller gymnasieutbildning.
• Samma grupp utgör endast 20 procent av alla CSN‑låntagare.
• Var tredje hade en studieskuld på under 50 000 kronor.
• Medianinkomsten bland dem som hamnade hos Kronofogden låg på 204 000 kronor, jämfört med 417 000 kronor bland samtliga låntagare.

Det handlar alltså ofta om personer med små ekonomiska marginaler, där även relativt låga belopp kan leda till betalningsproblem.

Många missar möjligheten att betala mindre

Trots att det finns regler som gör det möjligt att sänka årsbeloppet vid låg inkomst är det få som använder dem. Endast en av tio som fick en skuld överlämnad till Kronofogden hade ansökt om att betala mindre. CSN:s analys visar dessutom att var fjärde hade haft rätt att slippa betala helt under året.

Malin Lundquist betonar att inkomsterna spelar en central roll:

”Vi vet att låga inkomster är en starkt bidragande faktor till att skulder hamnar hos Kronofogden. Har man låg inkomst så kan man ansöka om att betala mindre på sitt årsbelopp. Det är en av trygghetsreglerna i studielånet.”

Ett fortsatt mönster av ekonomisk utsatthet

CSN:s genomgång ger en tydlig bild av att de som får studieskulder överförda till Kronofogden ofta redan befinner sig i en ekonomiskt sårbar situation. Kombinationen av låg utbildningsnivå, låga inkomster och tidigare skulder skapar en riskprofil där även små betalningskrav kan bli övermäktiga.

Källa: CSN