En växande andel av befolkningen kämpar med privatekonomin, meddelar SCB i april 2024. De senaste två åren har det bland annat blivit vanligare att inte ha råd med bil, en veckas semester eller tillräckligt med värme i bostaden.
Samtidigt har en något större andel fått det svårt eller mycket svårt att få ekonomin att gå ihop.
– Den andelen har ökat från 7 procent 2021 till knappt 9 procent av befolkningen 2023.
Frågor om ekonomi
Statistiken kommer från Undersökningarna av levnadsförhållanden (ULF). I den ställs bland annat flera frågor om befolkningens privatekonomi.
Under 2023 svarade en säkerställt större andel än 2021 att de inte har råd med vissa typer av utgifter.
– Den tydligaste utvecklingen ser vi för uppvärmning av bostaden. Förra året sade närmare 6 procent av befolkningen att de inte har råd att ha det tillräckligt varmt i bostaden. Två år tidigare var motsvarande andel knappt 2 procent, säger Katya Vasileva-Gull.
Hon fortsätter:
– Vi ser även att en växande andel inte har råd med bil eller att åka på en veckas semester per år.
Ensamstående kvinnor har det tuffast
De ekonomiskt tuffare tiderna ser ut att ha drabbat kvinnor hårdare än män. Det var en lägre andel kvinnor (56 procent) än män (60 procent) som hade lätt eller mycket lätt att få ekonomin att gå ihop 2021 – och den har krympt mer för kvinnor till 2023. I fjol var andelarna knappt 44 procent av kvinnorna och 49 procent av männen.
– Sett till hushållstyper är ensamstående kvinnor med barn i åldrarna 0 till 24 år den grupp som har det kämpigast. Under 2023 hade nästan var tredje svårt att få ekonomin att gå ihop. Därtill saknade 57 procent kontantmarginal, jämfört med 24 procent bland ensamstående män med barn i dessa åldrar, säger Katya Vasileva-Gull.
Statistiken om befolkningens ekonomi går att bryta ned på flera olika grupper i SCB:s statistikdatabas.
Fakta: Om statistiken
Undersökningarna av levnadsförhållanden (ULF) beskriver levnadsförhållanden för Sveriges befolkning 16 år och äldre inom ett antal områden: hälsa, ekonomi, boende, sysselsättning, välbefinnande och tillit, fritid, sociala relationer, medborgerliga aktiviteter, trygghet och arbetsmiljö.
Statistiken används bland annat till jämförelser mellan grupper, jämförelser över tid och vid internationella jämförelser.