Barndomens ekonomiska stress påverkar psykisk hälsa livet ut – ny studie understryker behovet av långsiktigt stöd

En ny långtidsstudie från Svenska Tvillingregistret visar att ekonomisk stress under både barndomen och vuxenlivet har ett självständigt och långvarigt inflytande på den psykiska hälsan senare i livet. Resultaten har stor relevans för yrkesverksamma som möter människor i ekonomisk utsatthet.

Studien omfattade drygt 1 500 personer i åldern 45 till 98 år, som följdes under upp till 25 år. Forskarna analyserade förändringar i psykisk hälsa över tid – mätt som symtom på depression, ångest och ensamhet – i relation till ekonomiska svårigheter i olika delar av livet.

Ekonomisk stress i barndomen lägger en grund för psykisk ohälsa senare
Både ekonomisk stress i barndomen och i vuxenlivet visade sig var för sig påverka det psykiska välbefinnandet negativt i medel- och hög ålder. Dessutom kunde forskarna se att barndomens ekonomiska påfrestningar påverkar hur individens psykiska hälsa förändras med åren. Med andra ord räcker det inte att titta på en persons nuvarande livssituation – tidigare livserfarenheter har ofta stor betydelse.

Samspelet mellan dåtid och nutid – särskilt viktigt för känslor av ensamhet
För känslan av ensamhet fann forskarna ett särskilt intressant mönster: individer som upplevt ekonomisk stress både i barndomen och i vuxen ålder rapporterade högre nivåer av ensamhet. Det antyder att insatser som bidrar till social och ekonomisk mobilitet kan ha särskilt positiva effekter på just socialt välmående.

Vad betyder detta för dig som arbetar med utsatta grupper?

Den här forskningen understryker vikten av att ha ett livsloppsperspektiv i det professionella mötet med människor som lever eller har levt i ekonomisk utsatthet. Att förstå att barndomens förhållanden kan prägla psykisk hälsa långt upp i ålderdomen kan hjälpa yrkesverksamma att tolka symtom rätt, bemöta med större förståelse och skapa mer träffsäkra insatser.

Praktiska implikationer:

• Ställ frågor om tidigare livssituationer, inte bara om nuläget.

• Arbeta tvärprofessionellt – psykisk ohälsa kan ha rötter i sociala eller ekonomiska faktorer.

• Utforma stödinsatser med långsiktighet i fokus – tidiga insatser kan få livslång effekt.

• Beakta ensamhet som ett viktigt psykiskt hälsoproblem, särskilt bland äldre med livslång utsatthet.

Studien stärker behovet av integrerade insatser där socialt och psykologiskt stöd går hand i hand – inte minst för att bryta mönster av psykisk ohälsa som grundlagts tidigt i livet.

Läs studien i sin helhet.