Från den 1 juli 2026 ska Statistiska centralbyrån (SCB) börja samla in uppgifter om hushållens skulder direkt från banker och kreditinstitut. Det framgår av en ny promemoria från Finansdepartementet som presenterades i oktober. Syftet är att förbättra analyser av hushållens ekonomi och sårbarhet vid ekonomiska kriser.
Den nya datainsamlingen ska ge regeringen och myndigheter bättre underlag för beslut om skatter, bidrag och åtgärder för att värna den finansiella stabiliteten. Uppgifterna kommer att användas i SCB:s mikrosimuleringsmodell Fasit, som redan innehåller detaljerad statistik över inkomster och transfereringar.
– För att förstå hur räntehöjningar eller inkomstbortfall påverkar hushållens ekonomi behöver vi tillförlitlig statistik över skulder, säger Finansdepartementet i promemorian.
Stickprov av hushåll
Insamlingen ska ske genom ett stickprov, motsvarande det mindre urvalet i Fasit, omfattande omkring 30 000 hushåll. Kreditgivarna ska rapportera uppgifter som kreditbelopp, räntesats, amorteringar och om lånet är kreditförsämrat enligt internationella redovisningsregler (IFRS 9).
Skydd för integriteten
Uppgifterna kommer att pseudonymiseras innan de används i statistiken, och SCB är ensam om att kunna koppla data till enskilda personer. Finansdepartementet bedömer att åtgärden inte innebär ett betydande intrång i den personliga integriteten. All information omfattas av absolut sekretess enligt offentlighets- och sekretesslagen.
Kostnader och konsekvenser
Förslaget innebär vissa kostnader för banker och kreditinstitut som måste anpassa sina system för rapportering. För SCB beräknas införandekostnaden till omkring fem miljoner kronor, med två miljoner i årliga driftkostnader.
Regeringen menar att insamlingen stärker möjligheten att utforma en ekonomisk politik som är bättre anpassad till hushållens faktiska situation.
Källa: Finansdepartementet
Fler hushåll prioriterar buffertsparande – men skillnaderna är stora
Fler bolånetagare hamnar hos Kronofogden – men andelen är fortfarande låg