Fler bolånetagare hamnar hos Kronofogden – men andelen är fortfarande låg

Under 2024 fick drygt 3 000 personer med bolån ett krav om betalningsföreläggande från Kronofogden, vilket är fyra gånger så många som 2021. Trots ränteuppgång och hårdare kreditvillkor är det fortfarande bara cirka 8 av 10 000 bolånetagare som får krav riktat mot sig. Analysen visar även att majoriteten redan haft skulder hos Kronofogden tidigare.

Enligt Kronofogdens senaste analys fick bolånetagare, det vill säga personer med lån för bostad, under 2024 sammanlagt drygt 3 000 krav om betalningsföreläggande riktade mot sig. Detta kan jämföras med cirka 800 personer 2021. Sett i relation till antalet bolånetagare innebär det att ungefär 8 av 10 000 hamnade i denna typ av krav under 2024.

Även beloppet som yrkades ökade markant från cirka 750 miljoner kronor (2021) till omkring 4 750 miljoner kronor (2024). Detta visar att även om det är få som hamnar i betalningsföreläggande så är de som gör det olika hårt drabbade.

Kronofogdens analys pekar vidare på flera kännetecken för bolånetagare som hamnar i denna situation:

• Bland de som fått krav och sedan utslag hade något fler än hälften ett utslag – det vill säga att skulden fastställts.

• Av dessa hade drygt fyra av fem, alltså mer än 80 %, tidigare haft en skuld hos Kronofogden.

• Könsfördelningen visar att även om bolånetagande är ungefär lika mellan kvinnor och män, så är män överrepresenterade bland dem som får krav då 63 % var män.

• Åldersmässigt fanns ingen specifik åldersgrupp som var kraftigt överrepresenterad bland dem med krav då fördelningen speglade bolånetagarna som helhet.

Analysen lyfter också fram den makroekonomiska bakgrunden. Innan 2022 rådde relativt låg inflation och räntor, men därefter ökade både prisnivån och styrräntan hos Sveriges Riksbank markant. Bolåneräntan steg exempelvis från omkring 1,5 % till cirka 5,5 % under perioden. Den ökade räntekostnaden innebär högre månadskostnad för bolånetagare vilket i sin tur förväntas öka utsattheten hos vissa grupper.

Läs analysen i sin helhet.

Källa: Kronofogden