Ansökningarna om skuldsanering ligger fortsatt kvar på en mycket hög nivå. Men att fler ansöker innebär inte att fler blir beviljade skuldsanering. Drygt sex av tio får avslag på sin ansökan.
De som har så stora skulder att de inte kan betala tillbaka inom en överskådlig tid, kan ansöka om skuldsanering hos Kronofogden. Första halvåret 2024 ansökte 17 458 personer om skuldsanering. Det är i samma nivå som motsvarande period förra året. Jämfört med första halvåret 2022 har ansökningarna ökat med drygt 23 procent. Det visar ny statistik från Kronofogden.
Men bara knappt fyra av tio ansökningar leder till beviljad skuldsanering.
— Vi har en fortsatt hög nivå av ansökningar, med längre väntetider som följd. Men många ansökningar handlar om mer tillfälliga ekonomiska svårigheter, och det är inte den gruppen skuldsanering riktar sig till. Skuldsanering är ingen genväg, utan en sista utväg, säger Per-Olof Lindh, enhetschef på Kronofogden.
Höga krav för att få skuldsanering
För att bli beviljad skuldsanering behöver den som ansöker ha koll på inkomster, utgifter och skulder. Hen behöver också kunna visa att ansträngningar gjorts för att förbättra den ekonomiska situationen. Det kan till exempel vara försök att minska kostnaderna och öka inkomsterna eller komma till rätta med ett spelmissbruk. Det ska också vara tydligt att skulderna inte kommer att kunna betalas av inom en period på cirka 7–15 år.
— Vi ger alltid rådet att vara aktiv. Vänta inte med att agera tills du får svar på din ansökan, risken är då skulderna bara fortsätter att öka. Behöver du hjälp och råd med vad du kan göra så kontaktar du kommunens budget- och skuldrådgivare, säger Per-Olof Lindh.
Skillnader i olika grupper
Fler äldre ansöker om skuldsanering. Ansökningarna från kvinnor över 65 år har ökat med 13 procent sedan årsskiftet.
— Många äldre har svårt att påverka sina inkomster och har drabbats hårt av de sista årens ökande kostnader. Det finns många i gruppen äldre som troligen uppfyller kraven, men som tidigare inte ansökt om skuldsanering, säger Per-Olof Lindh.
I Västerbottens län har antalet ansökningar ökat mest med 28 procent. Kronobergs län står för den största minskningen, där har ansökningarna minskat med 25 procent jämfört med första halvåret 2023.
Antalet ansökningar i gruppen 18—30 år har minskat med 13 procent jämfört med samma period förra året.