Allt fler svenskar riskerar att hamna i skuldfällan när konsumtionslånen blir dyrare och vanligare. Det visar Finansinspektionens nya rapport Svenska konsumtionslån 2025, som pekar på en tydlig ökning av betalningsproblem, särskilt bland personer som använder små blancolån och fakturakrediter.
Rapporten visar att konsumtionslånen endast står för omkring sex procent av hushållens totala lån, men att de utgör en betydligt större del av hushållens lånekostnader. Särskilt blancolån är ofta dyra, och många låntagare med låga inkomster eller begränsade marginaler tvingas lägga en stor del av månadsinkomsten på räntor och amorteringar. När levnadskostnaderna ökade under 2023 och 2024, och räntehöjningarna slog igenom, minskade efterfrågan på större blancolån från storbanker och nischbanker. Samtidigt ökade utlåningen från konsumentkreditinstitut, vilket enligt FI kan bero på att deras kundgrupper inte har något val.
Betalningsproblemen har blivit tydligare. Under 2024 fick i genomsnitt 67 000 blancolånekunder varje månad åtminstone en betalningspåminnelse, och 8 500 gick vidare till inkasso. Även fakturakrediter, som blivit ett allt vanligare betalningssätt, leder till betydande problem: över tre miljoner kunder konsumerade med faktura varje månad, och omkring 44 000 av dem hamnade i inkasso. Trots att andelen fakturor som går till inkasso är liten i relation till det totala antalet, har volymerna vuxit kraftigt. Fakturaköp uppgick till 110 miljarder kronor under 2024, en ökning med 60 procent på bara fyra år.
Utvecklingen sker samtidigt som flera nya lagändringar börjar gälla. Under 2025 och 2026 fasas ränteavdraget för konsumtionslån ut helt, vilket innebär att låntagare inte längre kan minska sina räntekostnader i deklarationen. Räntetaket har också sänkts, idag får räntan som mest ligga 20 procentenheter över referensräntan, jämfört med tidigare 40. Dessutom har regeringen infört ett tak för uppläggningsavgifter och breddat det så kallade kostnadstaket, vilket innebär att lånekostnaderna aldrig får överstiga det ursprungliga lånebeloppet. Den kanske mest omfattande förändringen är att den särskilda tillståndsformen för konsumentkreditinstitut avskaffats. Senast sommaren 2026 måste dessa långivare söka bank- eller finansbolagstillstånd, annars tvingas de lämna marknaden. FI bedömer att detta kommer att minska tillgången på små och dyra konsumtionslån, men att de låntagare som redan sitter med sådana krediter kan komma att påverkas av ökade kostnader när ränteavdraget försvinner.
Källa: Finansinspektionen
"Rättshaveristen och jag” – en bok som berör våra möten
FI: Avida Finans får sanktionsavgift för bristande kreditprövningar