| Under året har inflationen sjunkit och inflationstrycket stabiliserats i linje med målet. Samtidigt har tillväxten varit låg. Riksbanken har sänkt styrräntan gradvis men i snabb takt. En lägre inflation och ränta bidrar till stärkt köpkraft för hushållen och ger stöd till konjunkturen.
Trots vissa tecken på att konjunkturen är på väg att återhämta sig är den fortsatt svag. Att konjunkturen stärks är viktigt i sig, men det är också en förutsättning för att inflationen ska stabiliseras nära målet. Styrräntan sänktes i ett större steg i november, och direktionen bedömer att det är lämpligt att sänka räntan ytterligare för att ge mer stöd till återhämtningen.
Direktionen har därför beslutat att sänka styrräntan med 0,25 procentenheter till 2,5 procent. Det betyder att styrräntan har sänkts med sammanlagt 1,5 procentenheter sedan i maj.
Räntan har sänkts snabbt, och penningpolitiken verkar med fördröjning. Det talar för en mer prövande ansats när penningpolitiken utformas framöver. Riksbanken kommer därför noga utvärdera behovet av kommande ränteförändringar, i ljuset av effekten av tidigare sänkningar och förskjutningar i riskbilden kring inflations- och konjunkturutsikterna. Om utsikterna står sig kan styrräntan sänkas en gång till under första halvåret 2025.
Inflations- och konjunkturutsikterna är fortsatt osäkra. Det finns flera faktorer som kan leda till en annan ekonomisk utveckling och penningpolitik än vad som avspeglas i Riksbankens prognos. Osäkerheten är särskilt stor kring utvecklingen i omvärlden, bland annat när det gäller den geopolitiska oron, oklarheterna kring handelspolitiken och de uppblossade regeringskriserna i Europa. Det finns även risker kopplade till återhämtningen i den svenska ekonomin och kronans växelkurs. Ny information och hur den bedöms påverka konjunktur- och inflationsutsikterna kommer att avgöra hur penningpolitiken utformas.
Källa: Riksbanken |
Ekonomi en anledning till att svenskar undviker separation